DEN känslan.

Jag VANN! Jag tog henne igen! Ah, herregodeguuud vad jämt det var. Hon gjorde ALLT helt tekniskt och taktiskt rätt den här gången.

Hon flyttade sig, väntade, kontrade... flyttade sig igen. Låste upp mig i clinchen, stoppade mina attacker. Smartare än nånsin. Jag kan svära på... att hon har spenderat varje vaken SEKUND sedan EM på det här. På att drilla, drilla, drilla, öva, öva, öva. För att slå mig. Hennes coacher hade lagt upp en nästan vattentät strategi. Hon gjorde en rakt av svinbra match.

Men jag tog henne. Jag fan tog henne.

Jag är ingen teknisk boxare. Jag är för mycket framåt. För hetsig och tänker mig inte för... Men OJ vad jag försökte den här gången. Att vara smart. Boxas. Sätta mina tekniker. Jag försökte verkligen lita på mig själv... på mina tekniker. Fastän jag var mer medveten än vad som är trevligt, om att hon var smart den här gången.... att hon tog många, många poäng.

Men vad jag i alla fall har, mina tusen svagheter till trots... det är ett brinnande noshörningshjärta. Och när Jens frågar mig inför sista ronden - "Är du ok?" "Mår du bra?", och jag svarar ja. Och han säger att - "Bra. Lyssna på mig nu... nu är det sista ronden. Och du behöver gå in och köra ÖVER henne för att vi ska ta hem det här".

Då vet jag ju. Precis vad det är jag måste göra:

"Håll käften och kör nu, Jennifer".

Och jag höll käften och körde.... och jag tog henne.

Aaah.. nära, nära nu.

Går omkring härhemma nu... var och hämtade upp lite nytryckta toppar ute hos Björn på Westcoast4 innan. Som jag ska ha i ringen imorgon. Passade på att cykla lite med svettdräkten därute, för att få igång lite svettning. Sedan har jag badat ett par omgångar nu, lagat mat för imorgon. I come prepared den här gången! Havregryn, yoghurt, mjölk, nötter, lax, potatis och morötter. Inte allt i samma burk.. men nästan så ;)

Tidigare idag var jag nere på Skönhetsfabriken och Olivia fixade världens schysstaste fight-flätor till mig. Sjuukt bra :D I like that place :D

Har lite till att packa nu. Bland annat lite kosttillskott... Kommer köra Kreatin cirka en timme innan match. Sedan Beta-Alanine för att komma igång, Gakkic för att få klippet i huvudet och kroppen.. och BCAA-XX som har extra elektrolyter för extra uthållighet och prestation. Utprovat länge och väl och passar mig som handen i handsken ;) haha. Pun intended...


Sen imorgon.. vid 7 på morgonen så DRAR vi. Äntligen, äntligen. Innan dess är det nått kilo till att tappa, och en invägning vid 12 att bocka av. SEN. Sen är det dags. Att kliva upp och gå till jobbet... slag för slag. Knä för knä.

Ska försöka hålla er uppdaterade. Annars ses vi garanterat på andra sidan ;)

Och precis nu kom Katy Perrys - "Roar" på radio. Mmh... just det. http://www.youtube.com/watch?v=e9SeJIgWRPk

Hänt i helgen, fyra dagar till fight, och om konsten att laga mat utan salt.

 

Vet inte om jag nämnt det på bloggen innan... men den första augusti gav jag mig själv den bästa födelsedagspresenten nånsin! Jag gick ner i arbetstid till 75%. Har inte fått min första lön än (ååh jelp) men alltså, det ska MYCKET till innan jag går upp igen innan jag slutar fightas.

Det är helt, helt, helt fantastiskt. Jag har fått mitt LIV tillbaka. Det är fortfarande långa dagar med träning både före och efter jobbet, men jag hinner med saker. Spontana fikor, samtal i omklädningsrummet, möten och ärenden.. och att träffa familjen. I helgen svängde jag förbi min fusk-brorsa som bor typ ungefär fem minuter med bil från mig.. men som jag typ aaaldrig haft tid att bara åka och hälsa på. Vi brummade upp till Skatås och knatade oss runt Delsjöar, Svarttjärnar, ankor, flanörer och medelålders motionärer med panik i blicken och ett löpsteg som om hin håle själv var ute efter dom. Sjukt underhållande allt av det.

Vi pratade om elcyklar och Italien... om vänner, släkt och bekanta. Och om ungefär allt möjligt annat. Sen på kvällen hade jag helt fantastiskt mysigt plugg/jobbhäng med Anna, och just det.. nämnde jag att jag ÄLSKAR mitt jobb och kanske lite framförallt på grund av att jag har ganska stora möjlighet att flexa med tider och timmar. Och för att jag får göra så sjukt intressanta saker. I alla fall imellanåt :D Jag är ju programmerare, eller utvecklare som det så fint heter.. och mitt jobb går i mycket förenklade termer ut på att lösa andras problem - helst igår oftast ;) Och jag gillar det... jag gillar problemlösningen.... att bli helt obsessad på något. Den där känslan när man först inte har en suck av en aning på vart man ens ska börja... men helt plötsligt ser en öppning... och börjar nysta. Och sen på måndag-morgonen får man ringa kunden och säga; "Hey. Jag har löst det!". BoooYA :D


Det är ett av mina liv... det andra som ni kanske känner mer till är ju mitt liv som fighter... som den här bloggen brukar handla om. Och det är baskemej DAGS snart. På fredag gör jag det igen. Tar steg för steg. Uppför stegen och in i ringen. Shit vad fort det gick. Från EM till NM utan att passera gå.

Känns lite galet på nått sätt... lite som att "HEY! Här kom en match dimpandes". Haha... nog mycket för att jag är van vid att ha sååå lång tid av förberedelse innan. Mentalt och fysiskt. Ska bli grymt intressant att se vad denna korta, superintensiva laddningen gjort med mig. 21 pass på ganska precis två veckor har jag hunnit med... galet när man tänker på det så ;)

Hursomhelst... att laga mat utan salt. Jag tar som många av er nog redan vet - en del i vätska inför mina matcher. Inte så mycket som vissa.. men mer än att jag kan lämna upplägget åt slumpen. Så ungefär som idag så stryper jag salt och kolhydrater, och börjar dricka lite extra mycket vatten. Inga galna mängder... men nog för att vara tvungen att springa på toaletten bra mycket oftare än vanligt - för att "spola ur" saltet. Det här kommer jag göra fram till och med onsdag lunch-kväll nånstans. Därefter dricker jag mer normalt, för att sedan framåt torsdag minska mer och mer. Den här taktiken gör i de bästa av världar att de där sista små kilona släpper snällt och fint i bad eller bastu under torsdag kväll eller natt. Sedan brummar jag, Jens och min syster ner till Köpenhamn (och Mikael sluter upp via flyg) för invägning vid lunch. Och SEN är det lunch ;) haha. Men inte för mycket... för hungriga vargar jagar bäst.

Mat utan salt... det är samma sak som mat med extra vitlök, peppar, chili, och örter <3

Ugnsbakad aubergine, lax, sallad och paprika :)

Keep on truckin'

Power-pass, jobb-pass, thai-pass och åskoväder.

Jag tror inte det var en enda slags led eller hård utbuktning jag INTE sparkade in i med mitt vänstra smalben ikväll. Förlåt alla inblandade, och förlåt smalbenet!

Tack för att det inte var idag det var match, och så tänker jag att vi gömmer och glömmer hela den här dagen, lägger el på låren, och tittar på mina nya favoritskor som jag köpte i Lissabon istället. Godnatt!

Inspiration - intravenöst.

Ibland får jag de där små meddelandena.. kommentarer i bloggen. Ett pm på Facebook från någon jag inte känner än... "Du ger oss andra inspiration och vilja", "du är så AWESOME!", "Kick. Ass. Inlägg! Grymt inspirerande!".

Någon som kommer fram, och bara vill ta min hand och säga "great fight, very, very good knees".

Många undrar, och frågar mig... vad är det som inspirerar mig? Motiverar mig? Har jag inte vunnit allt redan?

En kväll för något som nästan känns som en evighet sen. Fastän det inte var mer än lite dryga tre år sedan... så satt jag i publiken till en thai-gala där alla de stora i klubben fightades, sida vid sida med resten av Sverige-eliten. Den dagen svor jag... att en dag skulle det vara jag. Inspiration... motivation, allt förpackat i en guldfärgad ask med lukt av liniment och adrenalin.

Ett och ett halvt år sedan stod jag i samma ring. Under samma ljus. Och fightades sida vid sida med resten av Sverige-eliten.

I publiken hoppas jag att det satt någon som såg mig då, och gav sig fan på... att en dag ska det där vara jag. Precis som jag... Den som tar och ger.... motivation, glädje, pengar och ogräs. Sprid ut det så växer det.

För varje match ska jag vara lite bättre än innan. För varje match vinner jag allt i hela världen.... för jag kommer därifrån med något ingen nånsin kan ta ifrån mig.

Vad vill du bära i ditt hjärta när livet går från sommar till höst? Den här har jag på min kyl... på baksidan står det helt fantastiska saker som en av mina bästa vänner skrivit till mig. Inspiration - intravenöst.

Att varje dag vara lite, lite bättre. Att få någon att inse att kan JAG så kan VEM som helst. Jag gick från inget till allt. Men jag bär varje stund i mitt hjärta att det kan vända på en sekund. Passa på att njut. Det är resan som är målet. Fast det fattade jag inte förrän ungefär precis nyss. Tanken svindlar... när man tänker på den riktigt ordentligt och på riktigt.

För fyra och ett halvt år sedan började jag min första termin som nybörjare. Fyra och ett halvt år har det tagit mig att ta mig igenom två SM-guld, två EM-guld, ett VM-guld... och jag har knappt börjat. För varje pass lär jag mig något nytt. Undrar vad jag kommer se tillbaka på om fyra och ett halvt år till?


Vad kommer DU se tillbaka på? GÖR det bara. Kan JAG. Då kan fanimej vem som helst. DET är inspiration i sin allra renaste form. Så gå ut och gör det. Det där som skrämmer dig. Som du aldrig trodde.

Om knappt två veckor går jag upp i ringen på NM (Nordiska Mästerskapet i thaiboxning) till den här låten: http://www.youtube.com/watch?v=2uYs0gJD-LE

Gå ut och motivera mig.

Nu även på Instagram - @jenniferosterlin

Sent ska syndaren vakna - i vanlig ordning. Jag är ALLTID sist med det senaste. Men nu har jag bestämt mig för att testa dethäringa Instagram som alla pratar om. Och watch out - more modernization might be on it's way... vilket år som helst nu ;)

jenniferosterlin heter jag i vart fall. Check it out :D

Walk it out...

Har fått träningsförbud för i alla fall en vecka av coach Jens. Sjukt skönt, och galet läskigt på samma gång... och preciiis vad jag behöver tror jag. Läka kroppen. Men kanske framför allt huvudet.

Jag är riktigt sugen på att komma igång med träningen och boxningen igen, men det är samtidigt väldigt, väldigt skönt att få tid och rum att komma ikapp lite. Med jobb, hemma.. och med mig själv. Jag tror att det kan vara mycket svårt att våga ta den där pausen som man nog så väl behöver, för att komma tillbaka.. ytterligare lite starkare än nånsin.

Jag läste ett sjukt träffande blogginlägg på ämnet häromdagen av Leo Frincu (http://prommanow.com/2013/07/29/leo-frincu-this-is-why-athletes-fail/) som bland annat tränar Ronda Rousey och skrockade för mig själv. PRECIS sådär är det. Han skriver om att många har svårt att skilja på vad man VILL och vad man BEHÖVER, både som elittränande och i det vanliga livet.

Så jag gör som Jens säger. Och jobbar... städar... promenerar.. förbereder ett födelsedagskalas för familjen. Allt utom att träna. Leker att jag är en helt normal människa helt enkelt ;) - en liten vecka innan det drar igång igen. Imorgon kommer till exempel Mikael hem från Stockholm på en två dagars blixtvisit och kan vara med på mitt födelsedagskalas :D DET ska bli fint.

Men snart, snart är det dags för anledningen till att Jens är så noga med att jag vilar. Förhoppningsvis får jag nämligen motstånd på NM om tre veckor... och blir det av så blir det här det kortaste match-mellanrummet jag haft. Och det känns helt SJUKT bra.