Naaaaiiijj.

Åh. Herre. Gud.

Gårdagens inlägg - där jag proklamerade att om Björn säger att jag ska ha massage så DÖR jag, hann knappt ens ut på Internettet. Sen åkte jag på det.

På bilden är jag antingen påväg att försöka klättra av bänken. Eller äta upp min handduk. Alternativt både och... Björn stog med armbågarna i muskelknutorna på baksidan på mig, och jag skrattade, grät och försökte fly. Jag är helt sjukt stel och kompakt i musklerna i vanliga fall, och det blir liksom inte bättre när jag matchtränar... HELT fruktansvärt, men jag VET ju att det är SÅ bra för mig. Efteråt....


Thai på kvällen idag med Jens och sjukt kvalitativ sparring på klubben. Jag har ett helt gäng fantastiska personer som turas om att ställa upp och komma och sparra med mig. Var och en av dem utmanar mig på olika sätt, straffar mig med blixtens hastighet såfort jag slarvar och gör mig bara bättre och bättre för varje rond!

Vikten av riktigt BRA sparring går inte att beskriva. Om man som jag gör nu - får chansen att träna med riktigt duktiga fighters med många års erfarenhet och matcher bakom sig, och dessutom får coachning från kanten, så växer man något helt enormt. Men det kräver att man är redo för den fasen i träningen. Att bara sparra utan mål eller egentlig mening, det funkar säkert för vissa.. men för mig förstör det mer än det hjälper.  Jag lägger till ovanor och får för mig massa tramsiga extrarörelser som jag måste träna bort sen. Så istället försöker jag alltid ha något jag jobbar på. Varje rond. Om det bara är att hålla upp guarden, eller som nu att hitta sexans växel.

Jag har i dagsläget en väldigt tydlig röd tråd i min träning, från fysträningen, till mittsträningen och nu har vi då även lagt på sparring. Det är enkla, enkla grundtekniker vi övar på. Men på ett för mig helt nytt sätt, med framförallt en helt annan mental inställning. Varje rond är som att bestiga ett berg för mig... eller skriva ett sjukt svårt prov. För jag koncentrerar mig SÅ mycket. Målet är att ALLT jag gör... alla tekniker, alla steg, alla rörelser ska vara dels medvetna och betydelsefulla - men framförallt explosiva.

Och mitt i allt det här så får jag på käften om jag så bara tappar konceptet för en halv sekund. DET är det fantastiska med riktigt bra sparring.

Inne på service...

Likt fina sportbilar behöver även fighters servas med jämna mellanrum. I detta fallet har vänster fjäderupphängning känts lite knackig under dötsintervallerna det senaste... Men have no fear - Tobbes is here.

Björn skickade mig i ilfart till Westcoast4:s sjukgymnast Tobias som böjde, bände, klämde och tryckte... "gör det häär ont då?". Hummade och antecknade en halv bok.

Nu ska han göra nån form av sammansvärjning med Björn om hur och om vi ska ändra på något i schemat och i så fall på vilket sätt.

Det enda jag vet är att; vad som än händer så kommer det bli värre för mig. Det blir det JÄMT när Björn har "ändrat lite till mig". Mmmh.. bara han inte skickar mig på massage. Då DÖR jag.

Dagens boktips...

Eller ja. Men dagens topp-3 lyder som följer:

1. Intervju med mig på Budo & Kampsportsförbundets hemsida.

2. MM-Sports Gakkic. Jag insåg just att jag snart ätit upp min burk! Jag grät lite :(

3. TENS. Helt outstanding. Slitna lår blir som nya igen. Awesome.

Imorgon är det dom ROLIGA intervallerna. Fullt ös, medvetslös. Också awesome. All in.

Bästa, bästa...

Idag har jag bara gjort roliga saker.

Jag började med att bestämma mig för att inte jobba något idag, utan ta sovmorgon istället. Sjukt skönt.

Sedan sprang jag intervaller - kanske inte lika skönt ;) Efter det tog jag gula räsern till stan och mötte upp bästaste favorit-Anna för lunch, kaffehäng och lite shopping. Och jag fick presenter ända från Amerikat :D Jag hade lagt en liten beställning på en speciell sorts tuggisar som smakar exakt som det som står på framsidan... helt sjuuukt goda :D och hon hade med sig storpack <3

Sedan råkade jag "snubbla in" på sommar-rea på Bodyshop. Jag tänker såhär - att jag inte kan ÄTA allt som är gott, så kan jag i vart fall LUKTA gott ;) man spar mycket pengar på att man inte kan fika när man matchbantar, haha. Eller ja. Om man inte handlar upp dom istället.

Efter det körde jag upp till renoveringen på centret för lite hederligt kroppsarbete. Kommer bli så SJUKT bra när det är klart. Städning i mästarstil på den här bilden kan man säga ;)

Men det bästa var ändå det som kom sist - mittsar med Jens och sparring med Johan Storm (faen vad stabil han är). Träna med de bästa och bli den bästa tänker jag. Fokusnivå 3000% och varje teknik som att den var det sista i livet. Riktigt fint pass... nu börjar det nog nästan hända saker tror jag bestämt. Sakta men säkert.

Fortare... FORTARE.

Tänk dig ett utfall. Ett sånt där när man kliver fram med ett ben i taget, växelvis. Tänk dig 20 stycken. Per ben... Fyra gånger. Med vändning i luften... Så fort du kan, så högt du kan. Man ser sjukt rolig ut. Som om man står i luften ungefär ;) (och så tror man att benen ska gå AV typ och hela hjärnan gapar *error error*... men det är en helt annan sak)

Idag var en BRA träningsdag. Gjorde två effektiva, sjukt utmanande pass. Ett med Björn i morse och ett med Jens på kvällen. Båda hade mig klart utanför comfort zone kan jag säga... men undrar om inte Jens drog det längsta strået idag ändå. Björn hade en riktigt bra kandidat med utfallshoppen, hårt kast med mellanstor medicinboll och hetshantelrodden från helvetet. Men Jens svarade rappt med att piska mitt fotarbete, drilla armbågsingångar och slutligen trumfkortet; fyra ronder mitts med STENHÅRDA, så-fort-du-bara-kan-explosiva kombinationer och kontringssparkar. PRECIS där jag inte vill vara - exakt där jag MÅSTE vara. Brain overloaaad o.O

Helt sjukt bra.

Pang, pang, pang.

Här byggs och snickras det för fullt på klubben! Vi ska få nyrenoverade, sjukt grymma lokaler att träna i till hösten. Det på bilden ska bli Fighters nya sal som min grupp (FC) kommer köra i. Där i mitten kommer det vara gym, och på andra sidan gymmet kommer Gladius pro-grupp köra. Förutom lite mer plats kommer vi också ha möjlighet att alltid ha en ring uppsatt. DET ska bli fint :)

Men det är inte bara lokalerna som det snickras med på klubben. Jens har som ett parallellt projekt dragit fart i stora EM-renoveringen av Sveriges bidrag i -67 kg damer. Han har ett jäkla jobb framför sig och skillnaden mot det som händer på ovanvåningen är att här ska det bara pangas mera och mera ju närmare färdigt det projektet blir... men jag tror det blir bra... kanske nästan till och med bättre än nya salen. Det ni!

Ingen ko i parken!

Ibland så tänker jag på hur livet skulle vara utan "extra allt" hela tiden. Utan dubbla pass. Utan att åka direkt till träningen efter jobbet varje dag... Ingen stress, ingen press... bara vara ledig på helgerna utan tusen saker att komma ikapp med, och träningspass att få gjorda.

Speciellt mycket tänker jag på det när det börjar närma sig matchträning, med höjda förväntningar, prestationsångest, streamline:ade träningsscheman, bantning och allt som hör till. När man skruvar till det lite extra - överallt liksom.

Men TRE dagar klarade jag mig utan... sen var jag tvungen att gå och smygträna lite.

I helgen avklarade jag nämligen förutom en svensexa i slottsskogen, en minitupplur med en mitts som huvudkudde och ett besök hos svärföräldrarna med glass, jordgubbar och ananas (fast utan glass om man bantar för EM.. hmm..) - även en hejdundrandes feber-attack. Tack gode gud så verkar den ha försvunnit lika fort som den kom *ta i trä, ta i TRÄ*... jag var helt SÄNKT större delen av lördagen, men livet kom tillbaka till mig under söndagen och igår jag var rätt så ok. Men INGEN TRÄNING förrän thai nu i kväll på FMT.

Och då under gårdagen som jag efter jobbet spenderade "för sjuk för att vara frisk, men för frisk för att vara sjuk" så hann jag förutom att laga extra matlådor, gå och handla, promenera, se på tv... även inse att som vanligt så saknar jag inte kon förrän den har rymt eller vad det heter.

Så fritiden och det här "ledig" får vänta. Vila kan jag göra när jag blir gammal och åker på kryssning i Karibien. NU ska jag göra allt i min makt för att åka och förklara att det som är mitt, det är mitt.. och det ska ingen komma och ta ifrån mig....

Fem veckor kvar nu. Frågor på det?

ELEKTRO!

Spark up your life!

Om det inte sköter sig - electrocute it! Verkar vara en av Björns deviser. Jag vet att han har kört mycket elbehandling på sitt knä, och på andra lite halv- eller heltrasiga idrottare. Och nu är det då tydligen min tur att få lite spänning i livet... (hohoho).

Jag har haft lite känningar (läs skitont) i baklåren ett par dagar, och i onsdags blev jag presenterad för en ny bekantskap - TENS. Jag vet inte om det är det ursprungliga användningsområdet, men det är tydligen bland annat en populär smärtlindringsform för gravida (hur bra det nu är att elchocka så bäbisar.. men aja) och då som rehab på skador.

Det hela är mycket enkelt och går ut på att man klistrar fast elektroder på valfria delar av kroppen - och startar, så kör den lilla gulliga apparaten elstötar mellan klisterlapparna tills musklerna inte vågar annat än att slappna av och hänga på ;)

Helt klart en spännande behandling. Så där så det hoppar och far liksom. Haha.

Fick kört ett riktigt, riktigt trevligt pass med Jens idag på klubben också. Halva centret ska renoveras över sommaren och bli sjukt coolt till hösten, så det är kaoset Allan i många av salarna, men det är liksom lite charm med det med :D Fokuserade på stance, balans, boxning och armbågar och det satt som ett smäck. Allt som är viktigt här i livet på en och samma gång ;) Känns som att nu är det igång på riktigt. Sjukt grymt :D

Ordinary onsdag :)

I helgen som gick var det FMT Open på klubben. Det är en nybörjartävling i thaiboxning vi håller på klubben ett par gånger om året och många som är med går sin allra första, eller kanske andra eller tredje match...

Alltså, jag kommer ihåg min första match som om det vore igår. Eller faktum är jag kommer nog ihåg den bättre nu än jag vad gjorde när det faktiskt var dagen efter jag gick den - då kom jag typ inte ihåg ett skit ;)

Jag var verkligen helt sjuuukt nervös. Och nog spändast i världen. När jag väl med nöd och näppe fått hackat mig igenom uppvärmingen, fått på mig alla skydd och handskar och kommit in i ringen var jag så trött att jag knappt ens orkade lyfta benen. Helt seriöst. Jag sparkade bara lowkicks HELA matchen, för det var fysiskt omöjligt för mig att lyfta mina ben högre än höften för att jag hade ett sånt galet adrenalinöverslag. Det är tyvärr ingen överdrift att säga att jag verkligen var tekniskt skitdålig när jag började tävla. Det var många som skakade på huvudet och tyckte att jag inte hade i en ring att göra... Jag vet inte så noga om min boxning är något vackrare att se på nu heller... men märkligt nog är det i alla fall ingen som antyder något längre om att jag inte borde tävla... undrar varför ;)

Men väldigt många av de som matchade i helgen var verkligen sjukt duktiga! Bra kontroll och ordning och reda. Inte alls som när jag sluggade loss i mina första matcher (och kanske fortfarande gör, haha). Men övning ger (oftast) färdighet och det ska bli riktigt kul att se hur de som gick sina första fighter i helgen utvecklar sig :) Riktigt kul också att stå i hörnet lite. Det borde jag göra mera tror jag. Väldigt utvecklande!


I övrigt har jag fått EM-schemat från helvetet från Björn. Det är övningar som utmanar mig på ALLA tänkbara sätt (på tal om övning ger färdighet). Framförallt korta, korta sprinter som ska väcka mig och göra mig mer explosiv... jag har inte kört särskilt många pass än... men undrar fasen om det inte börjar funka ändå... Ska bli sjukt intressant att se vart det här tar mig.

Har börjat testa ett nytt tillskott också - Gakkic från MM Sports. Och jag tycker att den hjälper mig de där sista intervallerna när det är TUNGT... OCH så smakar den helt ärligt sjukt gott :D Try it!

Starkast i världen...

Vissa dagar är det verkligen helt fantastiskt att ha något väldigt konkret och viktigt, på riktigt att träna mot. Det börjar dra i mig nu inför EM. Ganska exakt sju veckor är det kvar nu, och det börjar märkas på små, små saker. Som nog mest jag själv märker. Den lilla, lilla extra edgen. Blicken. Tanken. Förväntningen.

Idag var en sån dag då det var roligt. Roligt att ha den där meningen. Det tydliga målet. En ursäkt för att inte hitta på ursäkter. En ursäkt för att tvinga sig själv att återigen bli starkare än nånsin.

Jag har inte stått i ringen sedan SM-finalen i januari. Delvis väldigt frivilligt... men det senaste även något ofrivilligt. Så jag är mer än redo nu att börja trappa upp. Planera in varenda millimeter, varje sekund av ledig tid.

Men ibland ska jag säga.. så är det inte riktigt så. Då när man önskar att man var en av de där som "inte hunnit träna på tre veckor nu.. men nog ska ta en liten löptur ikväll". Som inte tränar för att bli starkAST, snabbAST och hårdAST hela tiden. Utan bara för att bli stark, snabb och kanske lite hårdare i kroppen.... eller för att helt enkelt bara må BRA. När man kan skita i gympasset för att man är skittrött efter jobbet. Eller äta en extra portion mat för att det är gott, eller för att man fortfarande är hungrig. UTAN att behöva lägga in en extra promenad eller ett extra förbränningspass på det.

Men jag vet ju att jag bara lurar mig själv. Jag skulle tycka det var skitkul i typ två veckor... sen hade varje millimeter av mig längtat tillbaka igen. Till stenhård träning. Uträknad kost, där varje liten matbit är bara BRA för mig och bränsle till min kropp. Att alltid packa upp väskan med blöta träningskläder i en viss exakt ordning för att det sparar 30 sekunder, som jag hellre behöver sovandes i min säng inför korta morgonpasset innan jobbet.

Känslan av det där passet när man inser att nu... nu släpper det. Nu är jag bättre än någonsin. Att få känna sig starkare än aldrig förr, att få vida överträffa det man förut trott var ens max. Det är något som är så få förunnat.. och jag är en av de lyckliga.

Men det är ju fortfarande så. Att det har sitt pris. Man betalar med relationer, med kärleken, sin ork och sin tid. All denna tid. Det spelar ingen roll om det är thaiboxning på elitnivå, en riktigt intensiv period på jobbet, eller någon annan tid då livet använder upp fler timmar än vad varje dygn skänker...

Men om man orkar. Orkar slå sig fram, orkar fortsätta. Fastän det är tuffare än nånsin förut. Det är DÅ. Precis då. Som man är starkast i världen.... och DET är en känsla som verkligen är få förunnat.

I denna sekund är jag starkare än i den som just lämnade mig... alltid.

Jag vill klaga!

 

Kära marknadsförare och försäljare av dagar!

Jag skulle vilja reklamera helgen som gick och få en ny. Eller i vart fall pengarna tillbaka. Den jag fick måste det ha varit något fel på, för den var verkligen på tok för kort och tog slut minst tre dar i förtid!

Dessutom tycker jag att det i allmänhet är mycket sämre service från er gällande helgdagar jämfört med veckodagar. De levereras för det första alldeles för få till antalet mot beställd mängd, men de är också dessutom ALLTID mycket kortare än vardagar. Det borde ni verkligen ändra på snarast.

Tack på förhand!
Mvh, en trött förvärvsarbetare.

PS. Bilden jag bifogar tog jag igår ute vid Näset. Sådana dagar får ni gärna skicka hur många som helst av. Tack.